Bora Bora " Världens vackraste ö" 

 

 

 

 

 

Morea

Morea 

Trött Lilian på väg till Bora Bora

Dans på hotel Marara

 

Frukost efter en lång natt på båtdäck

 

  

Paddelutflykt på Raiatea

Erotisk dans

 

Lilian på paddeltur

 

  

Lilian bland vaniljen 

 

 Åter startsidan

 

Mats och Lilians resor och äventyr.

Franska Polynesien.

Mottagandet på flygplatsen i Paapete ger oss en föraning om paradiset då en ung Polynesiska välkomnar oss  med en doftande Jasminkrans.

Vi hade lämnat Sidney sent på torsdag eftermiddag och nu landat torsdag morgon! Ännu i dag fattar jag inte mentalt hur det har gått till?

Huvudön Thaiti är grön, skräpig och frodig. Människorna är stolta och krusar ogärna turister. Kvinnorna har en central roll i samhället och fiskmarknaden i centrala Paapete är en upplevelse. 

Vi har haft tur och hittat ett ganska billigt ( ca.500:-/natten) hotell nära havet som har enorma snäck- takkronor hängande i palmbladstaken och en solnedgång mot ön Moorea, lika förtrollande vacker som beskrivningarna i Bengt Danielssons böcker.

Här kan man leva billigt om man nöjer sig med maten från dom otaliga små rullande bilköken som på kvällarna samlats nere vid hamnen bland alla till en del uppgivna jorden runt seglare. I övrigt är det ganska dyrt.

Bora Bora

Vi lyckats tränga till oss en plats på däck på ett rostigt lastfartyg bland mängder av hemvändande öbor . Det är påsk och dom flesta som jobbar i Paapete har fått några lediga dagar. Det fläktar ljummet och ungdomarna spelar och sjunger till sent på natten. 

Efter en lång vaken natt kommer vi fram till Bora Bora. Fartyget har under natten angjort flera öar och lämnat gods och passagerare.  ”Världens vackraste ö” om man får tro reklammakarna. På avstånd kanske men inte på nära håll.  Den bofasta befolkningen på ön tycks lida och sakna det mesta. 

Vi lyckas få tag på ett rum hos Guy , som på äldre dar ”rymt” från kockjobbet i Marseille och startat  Yacht Club De Bora Bora med några tillhörande uthyrnings bungalows. Den Franska restaurangen har blivit något av ett kultställe för Jordenruntseglare. Restaurangens tak har nödtorftigt lagats efter den senaste orkanen, och är täckt av gästande båtvimplar från hela världen. Under bryggan har Guy en sump med rockor , sköldpaddor och några småhajar till riktigt färsk middagsmat.

Ur vår dagbok:

Efter frukost på bryggan hos Guy blir vi tvungna att åka till by apoteket och få något som hjälper mot Lilians variga sår på benen. Lånar Guys rostiga cyklar och ger oss i väg. Efter post och apotek besök fortsätter vi mot södra udden där det finns en fin badstrand. Jag är nyfiken som vanligt och har sett på min karta sett att det går att gena över ön nära den världsberömda baren Bloody Mary`s, där massor av berömdheter har skrivit sina autografer vid ingången. Vi kommer överens om att träffas på andra sidan.

Vägen är brant och blir allt sämre. Då jag till slut helt urpumpad kommer upp på krönet ser jag en schäfer med rest ragg komma mot mig. Jag ser ingen flyktväg ,letar frenetiskt efter en käpp eller något annat att skydda mig med, men hittar inget. I panik kastar jag mig upp på cykeln och mer genom buskar och snår där jag trodde att stigen finns. Den rasande hunden kommer ikapp och försöker hugga mig i benen. I ren desperation kastar jag mig av cykeln och går till motanfall, och skriker allt vad jag förmår. Schäfern tvärstannar och snopet bara skäller. Något liknande hade den nog aldrig upplevt. Mycket försiktigt samlar jag i hop mina prylar och tar mig i genom den taggiga snårskogen, över en gård med lösa grisar och höns till vägen på andra sidan. Blodig, chockad och helt urpumpad möter jag Lilian.  

Vi tar en lugnande drink i baren på lyxhotellet Marara i närheten.  Några Japaner kommer undrande fram och frågar varifrån vi kommer?

Raiatea.

Vi har ringt och bokat ett rum hos madame på Raiatea. Madame kommer från Iran och är gift med en betydligt yngre vietnames. Madame äger ett vackert beläget guesthouse med en hjärtformad swimmingpool i en miljö som påminner om Norge. 300 kronor dygnet med helpension ink. medföljande vietnames är billigt.

Här har vi några sköna dagar med båtutflykter till bad-öar (Motu) på revet där det är ett fantastiskt undervattens liv med både närgångna hajar och giftiga fiskar. Madame skickar med lunchkorg och vietnamesen lägger sig i skymundan och väntar på oss så länge vi vill stanna.

En kväll efter en dag på revet undrar madam om vi inte har lite snyggare kläder med, hon vill bjuda oss till en fest på skolan i byn. Vi piffar upp oss så gott det nu går och hänger med. Vietnamesen kör oss till festen och får vänta utanför, medan vi bjuds på drinkar, samt att vi får hälsa på den gästande ministern från Frankrike. Detta är en stor händelse på ön. Alla dom viktiga personerna på ön är där och festklädda. Ministern går runt, hälsar och skakar hand med alla betydande. Madame får också skaka hand och Lilian får en igenkännande nick vid handslaget? Vi känner oss plötsligt som mycket betydande personer. Ministern översköljs av blomsterkransar som nästan går upp över ögonen. Festen fortsätter med att och unga kvinnor dansar och bjuder upp till en erotisk föreställning. Kvinnorna bjuder upp männen till stor munterhet och alla lever med till sent fram på natten. Den Polynesiska festen, musiken och dansen som kvinnorna utför är ett oförglömligt minne. 

Vi lämnar Raiatea med saknad för här hade vi upplevt drömmen om Söderhavet.

    Pictures